Läsprepparna
Peppa och preppa inför lässtart
Ge barnen en smidig skjuts in i läsinlärningen genom att börja förbereda dem på ett roligt sätt redan i förskolan och förskoleklass.
Många studier visar på vikten av att komma igång tidigare med läsning än vad vi vanligtvis gör i dag. Serien Läsprepparna är framtagen för barn från 4 år. Den bygger på läsforskning och modellen The Simple View of Reading. Med ljud- och ordlekar slussar böckerna på ett mjukt och lekfullt sätt in barnen i världen med bokstäver och ord.

Tre kategorier i serien Läsprepparna
Böckerna är indelade i tre kategorier:
L som i LEK MED LJUD
(Fonologisk medvetenhet)
Här får barnen träna på att höra och känna igen språkljud.
Grunden i att läsa handlar om att förstå att orden vi säger består av ljud som hänger ihop.
Ä som i ÄG BOKSTÄVERNA
(Bokstavskännedom)
Här övar barnen på bokstävernas former och ljud. Att lära sig koppla bokstav till ljud är en förutsättning för att lära sig läsa. Det är bokstavens ljud, inte namn, vi behöver kunna när vi lär oss läsa och skriva.
S som i SNAPPA SPRÅKET
(Språkförståelse)
Här ligger fokus på ordförråd, grammatik och språkets struktur.
Att skapa en medvetenhet kring språkets struktur och grammatik, samt att ha ett starkt ordförråd är viktigt för att lyckas med läsningen.
Följ barnets läsutveckling
Läsprepparnas tågmodell illustrerar de olika stegen i barns läsutveckling. Från att börja intressera sig för språkets ljud till att läsa flytande utan ansträngning. Modellen kan användas av föräldrar, pedagoger och andra som vill stödja barns lärande.

Vad är Läsprepparna?
I filmen presenterar författaren Susanna Cabander och illustratören Anna Lagerström syftet med serien.
Peppa och preppa för tidig läsinlärning
I detta webbinarium delar logopeden och författaren Susanna Cabander, med sig av hur du genom lek och vardagsnära aktiviteter kan hjälpa barnen att bygga sin fonologiska medvetenhet, och på så sätt peppa och preppa dem för sin tidiga läsinlärning.
Webbinariet vänder sig till förskollärare, lärare i förskoleklass och övrig personal inom skolan som arbetar med barns tidiga läsutveckling.
”Det är viktigt att barnen redan i fyra–femårsåldern får bygga upp en grund till läsning. Det handlar om att ge dem en ärlig chans att lyckas med sin läsning.”
Viktigt att komma igång tidigare med barns läsning!
Vi har hört många gånger hur viktigt det är med högläsning för barn. Det förbättrar både deras ordförråd och deras förmåga att förstå sin omvärld. Men visste du att det också är viktigt att börja förbereda barn att lära sig läsa redan när de är i förskoleåldern? Redan när barnen är fyra år är det bra att börja preppa och peppa dem på olika sätt.
Det konstateras om och om igen. Vi har en läskris i Sverige. Undersökning efter undersökning visar att läsförmågan bland barn och unga dalar. Vad ska man göra? Vad kan man göra som förälder? Att ha en bra läsförmåga – att kunna läsa rätt och snabbt och förstå det man läser – är nyckeln till nästan allt. Du kanske inte tänker på det, men till och med i matte är det viktigt. ”När du ställs inför ett lästal i matten är det viktigt att du förstår texten och kan dra rätt slutsats om vilket problem det är som ska lösas.”, säger logopeden Susanna Cabander som har lång erfarenhet av att utveckla hjälpmedel för att lära barn läsa.
”I Sverige är det tänkt att barnen ska knäcka läskoden i sex–sju årsåldern. Det är i förskoleklass man börjar med läsförberedande aktiviteter som bokstavkännedom och att ljuda. Men det är sent att göra det först då. Läsning är en avancerad förmåga som tar tid att lära sig och för vissa barn är det extra kämpigt. Man kan, och bör, börja tidigare. Redan i förskolan”, säger Susanna Cabander.
Problemet är att de flesta förskolor varken har material eller kunskap om hur man gör för att på ett roligt och pedagogiskt sätt slussa in barnen i en värld med ljud och bokstäver. Föräldrarna har inte heller kunskap eller hjälpmedel. Susanna Cabander brinner för frågan om barns läsinlärning och har därför tagit fram flera material som är lättanvända för just förskolepedagoger och föräldrar. Nu senast har hon skapat bokserien Läsprepparna.
Varje bok hjälper till att utveckla en viktig läsrelaterad förmåga, hela tiden på ett roligt sätt, med hjälp av exempelvis rim och lekar med ljud och ord:
• I boken med blå rygg övar man på att höra och känna igen språkljud
• I boken med orange rygg får man bekanta sig med bokstäver och deras ljud
• I boken med rosa rygg stärker man på ett finurligt sätt sitt ordförråd
I varje bok finns enkla instruktioner och tips till föräldrar. Susanna Cabander ser det som sitt bidrag till att lösa Sveriges läskris. Det finns många studier som visar att läsinlärningen gynnas hos barn som börjat förberedas tidigt och på rätt sätt inför lässtart. Barnen har lättare att ta till sig läsundervisningen i skolan, lyckas med sin läsning i större utsträckning och har bättre läsförståelse när de går i lågstadiet. Det ger en stabil skjuts för att lyckas i skolan, och i livet.
”Att uppleva att det är jobbigt att läsa är som ett stort hinder. Inte bara i skolan. Genom hela livet matas vi med kunskap och information via text. Att inte vara bra på att läsa gör att du heller inte orkar eller vill läsa, och den negativa spiralen är ett faktum. Du hamnar efter alltmer. Och du kan inte vara källkritisk om du inte orkar kolla och läsa andras texter. Tänk vilken fördel man har i livet när man kan läsa snabbt och rätt och förstå det man läser.”
Böcker i serien Läsprepparna
Lärarhandledningar till Läsprepparna
Läsprepparnas lärarhandledningar, skrivna av Susanna Cabander, erbjuder ett strukturerat upplägg med forskningsbaserade metoder. Du får tillgång till en mängd övningar och aktiviteter som tränar språkljud, bokstavskännedom och ordförrådsutveckling – allt för att göra läsinlärningen både rolig och lärorik.
Gissa ordet
Lärarhandledningen ger dig tydliga instruktioner för hur du kan använda bokens upplägg i undervisningen. Genom att koppla samman ord med bilder och använda sig av ledtrådar, får barnen på ett lekfullt sätt stärka sin språkförståelse och utveckla sitt ordförråd, grammatik och språkstruktur.
Hej bokstav!
Lärarhandledningen ger dig tydliga instruktioner för hur du kan använda bokens upplägg i undervisningen. Genom lekfulla övningar får barnen på ett pedagogiskt sätt utforska tio av de vanligaste bokstäverna: A, S, L, O, R, E, N, I, V, M.
Vad låter lika?
Lärarhandledningen ger dig tydliga instruktioner för hur du kan använda bokens upplägg i undervisningen. Genom att lyssna på rim och leka med ord utvecklar barnen sin förmåga att höra skillnaden mellan olika ljud och sin fonologiska medvetenhet.
FAQ
Finns böckerna i Läsprepparna tillgängliga som e-böcker?
Ja, de finns som så kallade ”Läs & lyssna”-utgåvor.
För vilken åldersgrupp är Läsprepparna lämpliga?
Böckerna är lämpliga för barn i åldrarna 3-6 år. Tanken är att börja med L-böckerna som är enklast för yngre barn att ta till sig. Därefter fortsätta med Ä-böckerna. S-böckerna kan läsas parallellt med både L- och Ä-böckerna.
Hur många böcker finns det i serien Läsprepparna?
Det finns idag tre böcker i Läsprepparna, men fler kommer!
Finns det en särskild läsordning för serien?
Ja. För barn som är alldeles i början av sin läsresa är tanken att börja med L-böckerna, och då med boken ”Vad låter lika?” först, för att sen fortsätta med ”Hitta ljudet!”. Efter att L-böckerna är genomgångna är tanken att fortsätta med Ä-böckerna, och då gärna med ”Hej bokstav!” först.
Böckerna i S-kategorin har ingen motsvarande ordning. De kan läsas fristående och parallellt med de andra böckerna.
Finns det lärarhandledningar för Läsprepparna?
Ja det gör det. Högre up på denna sida kan du ladda ner dem som PDF.
Forskningshänvisningar
Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to expert. Psychological science in the public interest, 19(1), 5-51.
Cunningham, A. E., Perry, K. E., Stanovich, K. E., & Share, D. L. (2002). Orthographic learning during reading: Examining the role of self-teaching. Journal of Experimental
Child Psychology, 82(3), 185-199.
Ehri, L. C. (2005). Learning to read words: Theory, findings, and issues. Scientific Studies of reading, 9(2), 167-188.
Nation, K., Angell, P., & Castles, A. (2007). Orthographic learning via self-teaching in children learning to read English: Effects of exposure, durability, and context. Journal of experimental child psychology, 96(1), 71-84.
Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, NIH, DHHS. (2000). Report of the National Reading Panel: Teaching Children to Read: Reports of the Subgroups (00-4754). Washington, DC: U.S. Government Printing Office.
Roberts, T. (2021). Learning Letters: Evidence and Questions from a Science-of-Reading Perspective. Reading Research Quarterly: 1-22.
Ehri, L. C., Nunes, S. R., Willows, D. M., Schuster, B. V., Yaghoub‐Zadeh, Z., & Shanahan, T. (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading Panel’s meta‐analysis. Reading research quarterly, 36(3), 250-287
Share, D. (2004). Knowing letter names and learning letter sounds: A causal connection.
Journal of Experimental Child Psychology, 88(3), 213-233.
Share, D. L. (1995). Phonological recoding and self-teaching: Sine qua non of reading acquisition. Cognition, 55(2), 151-218.
Schuele, C. M., & Boudreau, D. (2008). Phonological awareness intervention: Beyond the basics. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 39(1), 3-20.
Stanovich, K. E., & Cunningham, A. E. (1993). Where does knowledge come from?
Specific associations between print exposure and information acquisition. Journal of
Educational Psychology, 85(2), 211.
SBU. Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. (2014). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Wolff, U., Gustafsson, JE. Early phonological training preceding kindergarten training: effects on reading and spelling. Read Writ 35, 1865–1887 (2022).